Ted Gärdestad - Himlen Är oskyldigt blå

H^Gimlen är ^Cosk^Dyldigt bl^Gå Som ^Emögon när b^Darnen är sm^Cå Att r^Gegndroppar f^Daller som t^Cårarna g^Gör Det r^Går inte stj^Cärnorna f^Dör ^GÄlskling, jag v^Cet ^Dhur det k^Gänns När b^Emroar till t^Dryggheten br^Cänns Fast t^Giden har j^Dagat oss ^Cin i en vr^Gå Är h^Gimlen så ^Doskyldigt bl^Gå

^EmNär vi växte upp,^C lekte livet Vi var ^Emevighetens hopp ^C Det var helt sj^Cälvklart att vår Fr^Gamtid skulle b^Emli Of^Cörbrukat f^Dri ^EmSomrar svepte fram ^C Jorden värmde våra f^Emötter där vi sprang ^C Rågen gungade, och gr^Gäset växte gr^Emönt ^C Hela livet var så sk^Dönt

H^Gimlen är ^Cosk^Dyldigt bl^Gå Som ^Emögon när b^Darnen är sm^Cå Att r^Gegndroppar f^Daller som t^Cårarna g^Gör Det r^Går inte stj^Cärnorna f^Dör ^GÄlskling, jag v^Cet ^Dhur det k^Gänns När b^Emroar till t^Dryggheten br^Cänns Fast t^Giden har j^Dagat oss ^Cin i en vr^Gå Är h^Gimlen så ^Doskyldigt bl^Gå

F^Emrusna på en strand ^C Flög vi med dr^Cakar medans T^Emiden flöt iland ^C Vi var barn som ingen ^Gondska kunde ^Emnå H^Cimlen var så bl^Då ^EmNu tar molnen mark ^C Jag var förblindad av att s^Emolen sken så stark ^C Men mina ögon kommer ^Galltid le mot d^Emig ^G Kan det begäras mer av m^Dig

H^Gimlen är ^Cosk^Dyldigt bl^Gå Djup^Emaste h^Dav likas^Cå Att r^Gegndroppar f^Daller som t^Cårarna g^Gör Det r^Går inte stj^Cärnorna f^Dör ^GÄlskling, jag v^Cet ^Dhur det k^Gänns När b^Emroar till t^Dryggheten br^Cänns Fast t^Giden har j^Dagat oss ^Cin i en vr^Gå Är h^Gimlen så ^Doskyldigt bl^Gå