^AHimlen Ã?^D?r^A/E osk^Bm/Eyldig^At blå Som ^F#mögon n^Eär barn^Den är små Att ^Aregndroppar f^Ealler som ^Dtårar^Ana gör Det ^F#rår in^D/F#te st^F#mjär ^Esusnorna för ^AÄlsklin^Dg ^A/Ejag ^Bm/Evet h^Aur det känns NÃ?^F#m?r broar ^Etill trygg^Dheten bränns Fast^A tiden har ja^Egat oss in^D i en vr^Aå Ä^F#r himlen s^DÃ ^A/E¥ o ^Bm/Eskyld ^Aigt blå

^F#mNär vi växte opp ^DLekte ^E11livet - vi var ^C#mevighetens hopp ^DDet var helt ^E11självklart att v^Aår framtid s^C#mkulle bli ^Bm7Oförbruk^E11at fri ^F#mSomrar svepte ^Dfram ^B/D#Jorden ^Bm7värmde v?^F#m?¥ra fötte^Dr där vi sprang ^B/D#Råge ^Dn gungade o^C#mch gräset vä^Em7xte grönt Hela ^A7livet var sÃ^Bm¥ skön^E11t

Himlen är oskyldigt blå Som ögon när barnen är små Att regndroppar faller som tårarna gör Det rår inte stjärnorna för Älskling jag vet hur det känns När broar till tryggheten bränns Fast tiden har jagat oss in i en vrå Är himlen så oskyldigt blå Frusna på en strand Flög vi med drakar medan tiden flöt iland Vi var barn som ingen ondska kunde nå Himlen var så blå Nu tar molnen mark Jag var förblindad av att solen sken så stark Men mina ögon kommer alltid le mot dig Kan det begäras mer av mig Himlen är oskyldigt blå Djupaste hav lika så Att regndroppar faller som tårarna gör Det rår inte stjärnorna för Älskling jag vet hur det känns När broar till tryggheten bränns Fast tiden har jagat oss in i en vrå Är himlen så oskyldigt blå

Ted Gärdestad - Himlen ar oskyldigt bla