Autoscroll
1 Column 
Text size
Transpose 0
Strovtag i hembygden - Mando Diao Tabbed by: Björn Arleroth Jag kan inte påstå att denna tab är korrekt men det är såhär jag spelar den :) Tuning: Standard with capo on 4th fret C Fmaj7 e|------------------0-------------------------0------------------------------| B|-------1-----3---------3----1-----1----3---------3----1--------------------| G|-------0-----0----0----0----0-----2----2----2----2----2--------------------| D|--------------------------------3----3----3----3----3----------------------| A|---3-------3----3----3----3------------------------------------------------| E|---------------------------------------------------------------------------| Em Dm7 C e|--------0------1p0----------------------0----------------------------------| B|-----3--------1-----3--1------1----3---------3----1------------------------| G|-----0--0----2----------------0----0----0----0----0------------------------| D|------------0-------------0h2----------------------------------------------| A|--------------------------0h3----3----3----3----3--------------------------| E|---0-----------------------------------------------------------------------| x2 Verse
Det är Cskimmer i molnen och Fglitter i sjön, det är Emljus över Dmstränder och Cnäs, och Comkring mig står den härliga sFkogen så grön bakom Emängarnas Dmgungande gCräs.
Och med Amsommar och skönhet och Emskogsvindsackord står min Dmhembygd och hälsar mig Gglad, var mig Amhälsad, men var är min Emfaders gård, det är Dmtomt bakom lönnarnas Grad.
Det är tomt, det är bränt, det är härjat och kalt, där den låg, ligger berghällen bar, men däröver går minnet med vinden så svalt, och det minnet är allt som är kvar. Och det är, som jag såg en gavel stå vit och ett fönster stå öppet däri, som piano det ljöd och en munter bit av en visa med fin melodi. Och det är, som det vore min faders röst, när han ännu var lycklig och ung, innan sången blev tyst i hans dödssjuka bröst och hans levnad blev sorgsen och tung. Det är tomt, det är bränt, jag vill lägga mig ned invid sjön för att höra hans tal om det gamla, som gått, medan tiden led, om det gamla i Alsterns dal. Och sitt sorgsna och sorlande svar han slår, men så svagt, som det blott vore drömt: "Det är kastat för vind sedan tjugo långa år, det är dött och begravet och glömt. Där du kära gestalter och syner minns, där står tomheten öde och kal, och min eviga vaggsång är allt som finns kvar av det gamla i Alsterns dal." ************ | h hammer-on | p pull-off ************