Bjorn Afzelius - Victor jara

Det finns m^Amånga som gör konster och krumsprång för dom som h^E7ar makten. Och det finns många som fjäskar för smulor ifrån de härskan^Amdes bord. Men du v^G7alde din väg, du sjöng för d^Com många. Och du str^B7untade i dom mäktigas löften och dom härskande^E7s hot. Ja, Victor J^Amara, du gav ord åt dom fängslades längtan till^E7 frihet, och åt dom plågades tro på en framtid där bara folken h^Amar makt. Och du gav st^A7yrka och mod åt dom förtrampades ^Dmdrömmar, men mot dom r^E7ika och få sjöng du ut ditt f^Amörakt.

Men om ^Amframtiden är som ett träd vi har planterat ^E7i jorden, och ifall friheten är som den sprödaste, sköras^Amte ros, måste vi^G7 väpna oss väl för att försvara^C det svaga. Vi måste^B7 värna det mot dom som vill krossa det som spirar oc^E7h gror. Dom ^Amförtvivlade säger att döden är lika ^E7för alla. Men det är väl sannare att säga att man kan dö på samma sätt som ma^Amn har levt. Och att ^A7dö för förtjänst, det väger lätt s^Dmom en fjäder. Men att ^E7dö för sitt folk, det väger tungt som ^Amen sten.

Victor ^AmJara, dina sånger ska eka i gruvornas^E7 gångar. Och som fullmogna frukter ska dom skördas ifrån plantagerna^Ams träd. som ^G7vajande säd ska dom bölja öv^Cer fälten och som ^B7fiskarna i vattnet ska dom fastna i fiskarnas ^E7nät. Ja, ^AmVictor Jara, Victor Jara, dina sånger skall inte bli^E7 glömda. Från gitarr till gitarr ska dom spridas över stad oc^Amh land. Dom ska ^A7vagga oss till sömns, när våra nätter b^Dmlir långa. Dom ska ^E7marschera med oss, när dagen ä^Amr här.