Bjorn Afzelius - Ikaros

Nar jag ^Ctanker tilb^Emaka pa min ^Ambarndom ser jag ^Fskrackbilder ^Dmtydeligast av ^Gallt. Ja, dom ^Cganger dom ^Emskramde eller ^Amslog mej ar dom ^Fminnan som ^Dmhardast sitter ^Gfast. Far som ^Fbarn tar man ^Gkarleken far ^Cgiven, ^Am allting ^Fannat ar ^Dmmot ens na^Gtur. I den ^Cstund man tar ^Emsteget ut i ^Amlivet ar man^F bara ett ^Gtillgivet ^Cdjur.

Anda ^Cstar snart dom ^Emvuxna dar och ^Ampekar ut den ^Frikning dom ^Dmtycker man skall ^Gta. Alla ^Cdrommar dom ^Emsjalva har ^Amforvagrats vill dom ^Fforverkliga ^Dmgenom sina ^Gbarn. Ar man ^Flydig ^Gbelonas man och ^Chyllas, ^Am revol^Fterar man ^Dmmister man ^Gallt. Ingen ^Calskar ett ^Embarn som inte ^Amlyckas, ingen ^Falskar ett ^Dmbarn som ar ^Gstarkt.

Men vem be^Fsitter for^Gmagan att ^Cveta vad som ^Fryms i en ^Gny indi^Cvid? Och vem kan ^Fsaj' til na'n ^Gannan hur ^Clyckan ser ^Amut, vem kan ^Fsaj' vad na'n ^Dmannan vill ^Gbli?

Lat dina ^Cblommor sla ^Emrot dar det fins ^Amjordsman, lat dina ^Fvaxter fa ^Dmleva dar dom ^Gtrivs. Las inte ^Cinn dina ^Emplantor i et ^Amdrivhus, lat dom fa ^Fslippa et ^Dmonaturligt ^Gliv. Lat den du ^Falskar fa ^Gprova sina ^Cvingar, en dag sa ^Fflyger din ^Dmalskade ^Grett. Vill du ^Cbli respek^Emterad av din ^Amavbild, far du ^Fvisa din ^Gavbild ^Crespekt.