Stefan Demert - Den skräpiga bakgården

^EUppå min bakgård ^B7ligger allsköns ^Ebråte där ligger hjärtat, s^B7laget mitt ^Eitu Det må ^Aförlåtas att mitt öga ^Egråter där ligger r^F#esterna av jag och ^B7du ^EUppå min bakgård ^B7ligger allsköns ^Etrassel när får jag ^Atid och kraft att röja ^G#av? Ack, jag är ^Arädd för att vårt brutna ^Eprassel ska lägga ^F#mig i ^B7en för tidig ^Egrav

^EHär ligger våra s^B7öndagsprome^Enader, då vi gick hand i ^B7hand i grönskan ^Eut Du var mitt ^Ahjärter ess och jag får ^Espader när jag ^F#förstår att alltihop är ^B7slut ^EDin pyttipanna var o^B7måttligt l^Eäcker vid tanken d^Aäruppå, min mage g^G#nyr Men ack, du b^Aåde ägg och hjärtan ^Eknäcker blott ^F#pyttipanna ^B7blev vårt ä^Eventyr

^ENu någon annan ^B7blandar dina ^Edrinkar jag hoppas att du n^B7juter av min ska^Elp Nån annan m^Aatar dina rosen^Efinkar och vattnar ^F#träden med din boxerv^B7alp ^ENån annan sitter ^B7med dig uppå ^Evår bänk och läser d^Aikter uti månens s^G#ken Jag hoppas ^Averkligen det är en h^Eård bänk och att det ^F#blåser ^B7kallt kring era ^Eben

^EJag såg dig ^B7senast för en vecka ^Esedan du var på bio ^B7med en mysko k^Enöl Och då gick ^Amånen och min själ i ^Enedan jag knalla' ^F#hem till mig och grät en ^B7pöl ^EJag sökte genom a^B7lla skåp och ^Elårar till dess jag f^Aunnit alla brev du s^G#krev Sen satt jag ^Adär i vankelmod och t^Eårar och vek små ^F#svalor ^B7utav dina ^Ebrev

^EUppå min bakgård, r^B7åttorna ^Ekalasar allt som vi ägt g^B7emensamt gnags i^Etu Men jag ska s^Aamla bråten till en ^Ebrasa i den ska ^F#brinna både jag och ^B7du ^EEn vacker dag ska m^B7ina tårar s^Eina då går jag ^Aut på går'n och tänder ^G#på För det finns l^Aäppar mjukare än d^Eina och det finns ^F#ögon ^B7som är mera ^Eblå