Sabaton - En hjaltes vag

ver 1. ^DmSe och beskåda hur^Am fanornas^Dm prakt ^Gmi facklornas flammande ^Cljus ^DmFår hjärtan att brinna oc^Amh slå^Dm i takt i ^Gmkamplust, mjödstänk oc^Ch rus! ^FSe främst ibland^Bb likar en^C gudars^Dm son ^Gmen ättling av snöstorm oc^Ch frost ^DmFörlikad med ödet att h^Ama livet til^Dml låns blott så^Gm länge eggen ej vittrar a^Cv rost ^BbNär gryningen^Gm blöder d^Bbe kämpa s^Gmom bröder ^Bboch solen är^C röd likso^Dmm blod

ver 2. ^DmLiksom Siegfried på^Am Fafners^Dm mark bland ^Gmfaror, ofärd och^C svek ^DmHåller han anden och^Am kroppen^Dm stark uti ^Gmärnadens blodiga^C lek ^FOch var gång han^Bb kallas av^C krigets^Dm vind med ^Gmsegel mot flammande ^Cfärd ^Dmhan stryker med ömhet sin^Am kvinnas^Dm kind men med ^Gmjärnhand han greppar sitt^C svärd ^BbKlingan är ^Gmdragen ^BbVargtimman s^Gmlagen ^BbFramåt - mot^C ära oc^Dmh död!

ver 3. ^DmI venerna svallar hans ^Amädla^Dm blod ^Gmhan räds ej att offra sitt^C liv ^DmHans hjärta är fyllt uta^Amv hjä^Dmltemod ^Gmpå väg mot en ny off^Censiv ^FFör den som vill^Bb vandra i^C hjältar^Dms spår ^Gmhan gör vad han måste oc^Ch kan ^Dmhan viker ej bakåt, han^Am står där h^Dman står ^Gmför att få falla och dö som ^Cen man ^BbMed blod står det^Gm skrivet ^Bbatt dåden i^Gm livet ^Bbblir andens ^Cslutgiltiga ^A7dom

ver 4. Av de ^Dmfallande eklöven^Am seger^Dmkrönt utan f^Gmruktan han tampas i ^Cstrid ^DmAll den ära hans^Am dåd ha^Dmr rönt skall ^Gmerinras i evinnerlig^C tid ^FEn hjältes^Bb väg är ^Cen snå^Dmrig stig som ^Gmfå finner slutet^C utav ^Dmden går genom blod, genom^Am eld och^Dm krig och ^Gmleder till hjältarnas^C grav Han ^Bbser inte ^Gmbakåt, han^Bb ser inte^Gm framåt han ^Bbbegynner sitt ^Csista ^Dmanfall se ^Bbfanvakten ^Gmfalla, ^Bbvalkyrior ^Gmkalla han ^Bbdräper - p?^C? väg mot ^DmValhall! En ^Bbhjälte p?^C? väg mot ^DmValhall!