Peter Lemarc - Så gott att må gott igen

Jag ^Gsitter och tittar ut f^Crån min ^Dfönsterkarm. ^CKänner en vindpus^G/Bt andas ^Dpå min arm. Det är n^Gånting med luften, vet i^Cnte v^Dad det är. Det d^Coftar som sommar^G/B trots att h^Dösten är här.

^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^Am igen. ^GÅÅhh,^D det är så gott att må gott^C igen. ^GÅåhh,^D det känns som så^Am längesen. ^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^C igen.

Allt ^Gdet där glömda, ^Cdet som ja ^Dalltid minns, ^CÄr bortblåst bland molnen^G/B, som om ^Ddet inte finns. Ja, den där ^Gändlösa ängslan, den ^Cgår nån ^Dannanstans. Jag s^Citter i ett fönster^Am/B, önskar m^Dig ingenstans.

^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^Am igen. ^GÅÅhh,^D det är så gott att må gott^C igen. ^GÅåhh,^D det känns som så^Am längesen. ^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^C igen.

Jag ^Csluter mina ögon, och^F jag ^Gser det jag ser, hur ^Dmvinden drog som en ^Frakkniv oc^Ch skar mig ner. Det enda sanna var sorgen och^F gråt som bara kom. Som att ^Dmlångsamt kvävas^F och tappa a^Cllt förstånd.

If^Grån ett vidöppet fönster ^Cblickar jag ^Dbara ut. ^CSnart kommer nog regnet^G/B, men också ^Ddet tar slut. Jag ^Gsörjer inget jag saknar, är ^Cglad för d^Det jag har. Är ^Cbara lycklig att jag lever^G/B, ja att j^Dag finns kvar.

^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^Am igen. ^GÅÅhh,^D det är så gott att må gott^C igen. ^GÅåhh,^D det känns som så^Am längesen. ^GÅåhh,^D det är så gott att må gott^C igen. ^G