Ola Magnell - Vällingklockan

^GNär vällingklockan ringde och ^Cnär västanvinden ^Gven Och ^AmDolly låg på farstubron och g^Cnagde på ett ^Dben N^Gär plommonen var s^Amaftiga och l^Cuften sval och ^Gren Och ^Ammamma sjöng en vaggsång medan vi^Cntermå^Dnen ske^Gn D^Emå trodde man väl en och annan g^Dång på tr^Coll och skro^Gck I^Em knät på någon farbror som var g^Dlad och s^Cnäll och t^Djock ^{C Bm} Och ^Amallt har sin säsong och varje tid h^Car sin fines^Gs Men ^Amvad har hänt, egentligen, i d^Cej och m^Dej sen d^Gess.

^GNär bängen var på stridshumör och ^CEddie åkte fa^Gst Och ^Amskölden var en skinnpaj och m^Can var tie ba^Dst N^Gär det var häftig ^Amkärlek vid ett f^Cörsta ögonk^Gast Och t^Amorsk att ta ett halsbloss och s^Ckolka efter r^Dast D^Emå tänkte man i tysthet att det ^Dkommer n^Cog en t^Gid N^Emär man får ligga ^Dkvar i bingen u^Ctan stress och str^Did ^{C Bm} Och a^Amllt har sin finess och allt som sker har^C sin säsong ^G Men vem k^Aman säja: jag är fri från al^Clt som h^Dänt en g^Gång.

^GOch tiden går och mänskor växer up^Cp och mänskor^G dör Och l^Amämnar oss i vanmakt med vårt ^Ctaskiga hum^Dör En ^Gdel får barn som k^Amuvas och en ^Cdel får barn som ^Gstör En d^Amel får barn som går och ^Cundrar vad dom l^Dever fö^Gr O^Emch alla fastnar f^Dort på varsitt ^Csätt i varsin c^Gell M^Emuren kan va sy^Dnlig eller i^Cntellektue^Dll ^{C Bm Am}Och varje liv som släcks av sorg och b^Citterhet och t^Gvång Ge^Amr mej nåt att tänka på och ^Cen och^D annan ^Gsång.