Mikael Wiehe - Den jag kunde va

Över vida oce^Daner, mot fjärran horis^Gonter, över hav och kontin^Ementer, Genom skymningar och d^Aagrar, har vi färdats med var^Dandra, Vi har vandrat samma v^Dägar, vi har burit samma b^Gördor, vi har sett mot samma st^Emjärnor Vi har sjungit samma s^Aånger, vi har delat samma dr^Dömmar

Du är med mig vart jag g^Går, ^A genom månader och ^Dår Du är med mig alla d^Gar , du är med mig vart jag f^Aar , du är den jag kunde ^Dva

Som broar över dj^Dupen, som skuggor under tr^Gäden, som eldarna i ^Emnatten, Som stigar genom sn^Aåren, har vi varit för var^Dandra Vi har delat samma m^Dinnen, vi har burit samma l^Gängtan, vi har sett med samma ^Emögon Vi har trott på samma l^Aöften ,vi har stått på samma s^Dida.

Du är med mig vart jag g^Går, ^A genom månader och ^Dår Du är med mig alla d^Gar , du är med mig vart jag f^Aar , du är den jag kunde ^Dva

Och ^Gingenting kan splittra oss och ^Aingenting kan söndra oss Och ^Dingenting kan slita oss is^Gär och ^Emingenting kan få oss^A att överge var^Dann Och st^Gormar kanske tystar oss och sk^Auggor kanske slukar oss Och s^Dorger kanske tvingar oss på kn^Gä men ^Emingenting i världen,^A kan lösa våra b^Dand

Jag är med dig vart du g^Går,^A genom månader och ^Dår Jag är med dig alla d^Gar, jag är med dig vart du f^Aar, du är den jag kunde ^Dva

Du är med mig där jag ^Gär,^A du är med mig vart jag s^Der Du är med mig vart jag f^Gar, du är med mig alla d^Aar, du är den jag kunde v^Da