Melissa Horn - Hanna

^D Visst finns det dag^F#mar som jag kan vara ^Gsnall Och latsas som ^Aforut ^D Och visst finns det d^F#magar som det kan gora ^Gont A^Gtt se dig ramla harom^Akring ^D Det fanns en kar^F#mlek, men den har brunnit ^Gut ^GDu fick for stor del av mitt l^Aiv ^AJag kunde inte andas till^Dslut

^D Du sager at du ^F#mminns, och att det kanns som ^Gigar Men det var for lange s^Aen for at ens komma ih^Dag ^D Och jag som trodde jag var^F#m kvar, jag har borjat på^G nytt Det vet jag nar jag ^Aser dig, vart har du tagit v^Dagen?

^A Jag gav upp for lange ^Dsen ^D Du ar kvar med samma ^F#mfolk, kvar med samma ^Gman Lever kvar i samma d^Aamm, och du gar i samma kl^Dader ^D Blir glad av samma ^F#mrus som en logn i vackert v^Gader I ett overgivet h^Aus

^D Det ar att leka med ^F#meld nar du drar upp det har i^Ggen For du ser i mina o^Agon att jag forsvann for lange s^Den ^D Det finns ingen att be^F#mhaga Inget att for^Gklara Inget att for^Asvara Jag gav upp for lange s^Den

^A Jag gav upp for lange s^Den