Lisa Nilsson - Himlen runt hornet

^GSå många människor ^Domkring mig ^Cutan varken mening eller mÃ^G¥l A^Glltid nån som bli^Dr över, säg mig v^Carför blir det alltid ^Gså? N^Gån däruppe må^Dste ha sett mig och tänkt at^Ct nu så är det väl Ã?^G?ndå hennes tur ^EmMin tur att träffa nån^C som vet vad jag behöver Det v^Berkar som mina ensamma d^Ca'r för alltid ?^D?¤r över

^GFör jag ha^Dr himlen run^Ct hÃ^D¶rnet ^Gen egen ^Dängel i e^Cn sÃ^D¤ng, som om ^Ghimlens ^Dalla små ^Cstjärnor sjön^Bg för m^Cig, sjöng för dig i en ^Eunderbar refrÃ?^Am7?ng Du Ã?^C/D?r himlen runt hörnet^G för mig

^GNå, jag reste runt jorden^{D C}men du fanns här mitt fra^Gmför mig O^Gch Gud vet vad jag h^Dade gjort och hur jag had^Ce mått om jag inte träffa^Gt dig J^Gag levde som ett frö f^Dör vinden tog kärlek d^Cär jag fick den och dagen so^Gm den kom ^EmMen jag har dig nu, som vet ^Cvad jag behöver det v^Berkar som mina ensamma d^Ca'r för alltid ?^D?¤r över

^GFör jag ha^Dr himlen run^Ct hÃ^D¶rnet ^Gen egen ^Dängel i e^Cn sÃ^D¤ng, som om ^Ghimlens ^Dalla små ^Cstjärnor sjön^Bg för m^Cig, sjöng för dig i en ^Eunderbar refrÃ?^Am7?ng Du Ã?^C/D?r himlen runt hörnet^G för mig