Linnea Henriksson - Den stora dagen

En gammal kv^Cinna går omkr^E7ing och p^Amyntar i sitt h^G6us Id^Fag är det h^A7ennes stora d^Dmag. Hon har köpt k^Gaffebröd och t^Dm7årta som sm^Gyckats med små lj^Dmus och en lik^Gör av bästa sl^Cag. Och när hon lägger på en d^E7uk, den f^Aminaste hon h^G6ar, så r^Finger det på h^A7ennes telef^Dmon. Hon blir gl^Dad och lyfter l^Fmuren och hör r^Emösten på en k^Ebdimarl, hennes ^G7allra yngsta s^Con.

Jaså, s^Fäger Du d^Cet, Du kan ^Ginte komma fr^Cån, Du tog f^Fel på vilken d^D7ag det v^Gar. Nej, d^Cet gör ingenting, om det ^Dmär något, bara r^Fm6ing, för jag f^Cinns ju h^Gär var d^Cag.

Hon tar f^Cram finser^E7vicen, den med ^Amsmå violer ^G6på, en k^Fopp har visst ^A7en gång gått i k^Dmras. Men hon tän^Gker att det ^Dm7gör nog ingent^Ging, vi blir så ^Dmfå på mitt ^Gårliga kal^Cas. Och när kaffet kokar ^E7upp så ringer ^Amdet på tel^G6efon, och hon gl^Fömmer allt och spr^A7inger däri^Dmfrån, och på ett ^Dögonblick hon ^Fmmister något ^Emav sin ill^Ebdimusion när hon ^G7hör sin äldste s^Con.

Jaså, s^Fäger Du d^Cet, Du kan ^Ginte komma fr^Cån, Du tog f^Fel på vilken d^D7ag det v^Gar. Nej, d^Cet gör ingenting, om det ^Dmär något, bara r^Fm6ing, för jag f^Cinns ju h^Gär var d^Cag.

Flera t^Cimmar drar för^E7bi och d^Amagen blir till k^G6väll, en tr^Fött gammal kv^A7inna somnar ^Dmin. Hon har st^Gått där hela ^Dm7dan och v^Gäntat sina b^Dmarn vid sin b^Glommiga gard^Cin. Hennes kaffebröd finns ^E7kvar och t^Amårtan där den s^G6tår, den v^Fisar hur b^A7arn kan över^Dmge. Och när d^Dottern ringer f^Fminns det inget ^Emmer att först^Ebdimå, då har l^G7jusen brunnit n^Cer.

Jaså, s^Fäger Du d^Cet, Du kan ^Ginte komma fr^Cån, Du tog f^Fel på vilken d^D7ag det v^Gar. Nej, d^Cet gör ingenting, om det ^Dmär något, bara r^Fm6ing, för jag f^Cinns ju h^Gär var d^Cag.

Jaså, s^Fäger Du d^Cet, Du kan ^Ginte komma fr^Cån, Du tog f^Fel på vilken d^D7ag det v^Gar. Nej, d^Cet gör ingenting, om det ^Dmär något, bara r^Fm6ing, för jag f^Cinns ju h^Gär var d^Cag.