Lars Winnerback - Snö och marschaller

^DTa mig ^Gut iväg med ^Bmvinden, ^Dta mig ^Glångt ifrån där jag ^Bmvar ^EmJag reser ^Avart som helst, på ^Dvilket sätt du ^Gvill, ^Embehöver inte ^Bmveta vart vi ^Aska ^DBara ^Glångt långt ner i ^Bmdjupet, ^Dbara ^Ghögt upp på nått ^Bmberg ^Emdär man ser ^Askogarna och ^Dlängre bort än ^Gså, ^Emdå ser du ^Bmlivet ändra ^Afärg

^GVi är dom ^Asista som går ^Bmhem, ^Gvi är dom ^Aenda som ^Bmförstår Det är ^Gsnö och ^Emmarschaller, ^Ggrå snö och ^Emmarschaller där vi ^Dgår ^DGör mig ^Gung för första ^Bmgången, ^Dgör mig ^Ggammal klok och ^Bmgrå ^Emoch gå ^Amed mig ut på ^Dplankan en gång ^Gtill ^Emdet är ^Bmkanske där vi måste ^Agå

^DBort från ^Gallt vi redan sett ^Bmhär, ^Dbort från ^Gallt vi redan ^Bmgjort ^EmSåg du vad s^Amå dom blev, dom ^Dstora ^Gstäderna, ^Emallt som ^Bmförut var så s^Atort

^GVi är dom ^Asista som går ^Bmhem, ^Gvi är dom ^Aenda som ^Bmförstår Det är ^Gsnö och ^Emmarschaller, ^Ggrå snö och ^Emmarschaller där vi ^Dgår

^DTill dom ^Gvackraste ^Bmpalatsen, och kyrkorna och ^Dtornen, och till ^Grälsen dit den ^Bmska ^EmDär våren ^Aströmmar in och ^Dgråten väller ^Gfram, ^Emdet är ^Bmkanske där vi måste ^Ava ^DTa mig ut ^Giväg med ^Bmvinden, ^Djag är inte ^Gsäker på ^Bmnågonting ^EmBara det som ^Akänns i ^Dhjärtat, inget ^Gmer, ^Emkom och b^Bmlås mig kära ^Avind

^GVi är dom ^Asista som går ^Bmhem, ^Gvi är dom ^Aenda som ^Bmförstår Det är ^Gsnö och ^Emmarschaller, ^Ggrå snö och ^Emmarschaller där vi ^Dgår