Lars Winnerback - Kom anglar

Det^D vackraste stunden i li^Gvet var de^An när du ^Bmkom, ^F#m och allt var för^Gbjudet. ^A Och^D allt som vi gjorde den st^Gunden vill ja^Ag göra o^Bmm, ^F#m för det ekar i hu^Gvudet. ^A

Och det b^Glod som trodde var sti^Dlla det fick du att rin^Gna,och den uppgivna r?^A?st som jag nyttja så illa fick du att för^Bmsvinna. ^A

Och jag som^Dna' den natten i tr^Gon på att a^Allt var en ^Bmdel ^F#m i en kärleks^Ghistoria. ^A Men d^Det visa' sig dagen dä^Grpå att jag ^Ahade gjort ^Bmfel ^F#m när jag gav dig en glo^Gria. ^A

Och den stu^Gnd som jag kände som ^Dnära, var blott a^Glvedon och de himmelska ^Aben som jag ville förtära, de gick där^Bmifrån. ^A

Så ^Gkom änglar! Kom älvor! Det b?^D?rjar bli kallt. Gra^Gderna sjunker så f^Dort överallt, och det hj?^A?rta, som skulle bli d^Bmitt på nåt vis, fr^Gyser nu sakta till i^As.