Lars Winnerback - Dar elden falnar men fortfarande gloder

^CDu hade r^Gätt, ^Fmaj7sångerna kom från andr^Ca länder Vi m^Amöttes i ett underland, men s^Gtår på en perrong Där allt f?^F?rändras fast ingentin^Cg händer och sk^Fmaj7ymningen är tidlöst^C vacker och jag skr^Fmaj7iver från en stuga vid en s^Amjö Det är ^Glätt att bli blödig och nostalgisk fast man bara bytt m^Ciljö

Vi hade ^Gallt, och fr^Fmaj7iheten var ännu inte s^Ctulen vi hade sk^Amogarna i söder, d^Grömmarna i väster och s^Fandade vägar under h^Cjulen och vi v^Fmaj7isste ingenting om verkligh^Ceten, ja vi s^Fmaj7ökte i det stora efter s^Amvar Så ^Gmånga illusioner som har rasat och så långa vägar kvar

Du har v^Amunnit och förlorat, du har ^Fsett dig själv i spegeln Du har v^Caknat i fel säng, du har vart ^Gkär Och fr^Amamtiden väntar som en ^Fmaj7farlig gåta Man har br^Dmåttom dit, sen är man^G där I en st^Amad som får en att bli s^Ftörre än man är Men i en ^Cålder som sätter en p?^G? jorden Jag tr^Amodde att jag visste vem jag v^Fmaj7ar och vad jag ville Men nu sk^Dmulle jag inte välja dom^G orden

^CJag har ingen l^Gust, att f^Fmaj7astna framför tv:n när det ^Cskymmer att f^Amölja det livet och s^Gkynda mig hem, och fylla p^Få så mycket skåpe^Cn rymmer Jag pr^Fmaj7atade med en vän innan jag ^Creste, Hon s^Fmaj7a: Du måste alltid packa ^Amlätt Som att du ^Galltid är på resa och ännu inte sett vad du har sett

Vad ska vi g^Amöra med vår tro' Vad ska vi^F göra med vårt hopp' Vad ska vi g^Cöra med vår kärlek som^G blöder' S^Amer du hur det skymmer, hur f^Fmaj7ärgerna gör opp Där elden ^Dmfalnar men fortfarande g^Glöder Vi k^Aman inte färdas, ^Fbakåt i tiden och det sk^Culle bara va ett steg tillb^Gaka Jag h^Amatar min rastlöshet, jag^Fmaj7 älskar min tjej det är så^Dm mycket som jag glömmer att ^Gbejaka

^COch det är s^Gvårt, att^Fmaj7 tassa på den folkhemska^C skaren Varje t^Amorn du bygger upp ska nån^G annan rasa ner Nån id^Fiot som bara ser sin chans och ^Ctar den V^Fmaj7em som helst kan avge tomma l^Cöften, och göra ^Fmaj7hål där de lovar och^Am svär Det är ^Glätt att hålla käften, och svårare att säga so^Cm det är

Du är min ^Gvän, och ^Fmaj7stormarna i vår blir vår^Ca bröder Våra ^Amfäder tacklar av nu,^G världen är vår Där elden ^Ffalnar men fortfarande g^Clöder

^COch vi s^Ges, bland d^Fmaj7immorna i norr eller i s^Cöder Med dr^Amömmen i behåll och med^G lust att ta vid Där elden ^Ffalnar men fortfarande g^Clöder