Kent - Ensamheten | Em | x8

^Hm Du skrapar r^Cutor ^Dnu ig^Emen ^D Jag är passa^Amgeraren, det är d^Hmu so^Cm kör ^Hm Stan förb^Clöder^D, allt är^Em stängt ^D Du pratar j^Amobb, jag längtar hem^Hm ig^Cen ?^D?h, det är så svårt a^Amtt höra vad^C du ^Emsäger ^D Vad är det du e^Amgentligen vill ^Csäga?

^HmSekelskiftesv^Cillan g^Dapar ^Emtom ^D Man skymtar f^Amönstren bakom r?^Hm?da^C löv O^Hmch jag minns din p^Cappas ^Dbibliot^Gmek ^D ^Cm ^Hm ^E ^D

^C I ett centrumk^Gors där virvlar s^Hmnön det blåser^C snålt ^C Genom ensamhus^Ghållens dubbla ^Hmlå ^Ds ^C Och som Sverige s^Gover villor, sk^Hogar, elljussp^Emår ^C Sextusen v^Gintergransljus mot ^Hmensamheten, ^Densamheten ^EmEnsamheten, ensamheten

Hårt mot hårt mot ensamheten Ensamheten, ensamheten Hårt mot hårt mot ensamheten | Em | x8 | Em | x16

^Hm Ett helt nytt lj^Cus ger ^Doss nytt h^Emopp ^D Men även s^Amkuggorna blir s^Hmtörr^Ce nu O^Hmch inget ^Cär sig ^Dlängre^Gm li^Dkt^F ^Cm ^Em ^H ^Am ^E ^E

^C I din värld av ^Gmörkret syns dina ^Hmbrister, mina^C fel ^C Som sprickor där l^Gjus kan träng^Hma i^Dn ^C Och jag inser pl^Götsligt, kärle^Hk får man bar^Ema se ^C När tak och ^Gväggar rasa^Hmr in igen ^Di ensamheten

^EmEnsamheten, ensamheten ^D Det är så svårt at^Amt höra vad ^Cdu säger Ensamheten, ^Emensamheten ^D Vad är det du e^Amgentligen vill ^Csäga?

Ensamheten, ensamheten Hårt mot hårt mot ensamheten

^EmEnsamheten, ensamheten ^AmHårt mot hårt mo^Ct ensamheten ^GEnsamheten, ensamheten ^HmHårt mot hårt mot ensamheten

| Em | x2

^D Det är så svårt at^Amt höra vad ^Cdu säger Ensamheten, ^Emensamheten ^D Vad är det du e^Amgentligen vill ^Csäga?

Ensamheten, ensamheten

^D Det är så svårt at^Amt höra vad ^Cdu säger Ensamheten, ^Emensamheten ^D Vad är det du e^Amgentligen vill ^Csäga?

Ensamheten, ensamheten Hårt mot hårt mot ensamheten | Em | x8