Jens Hult - Det finaste jag vet

^GTänker du på mig ibland? ^CJag behöver dig, men ^Gbackar om du inte kan ^CLämna mig när du vill ^GFinns ingen mening med och ^Csamen i hundra och den ^Gandra är på botten ^CTänker du på mig?

^GGe mig något du håller gömt ^CDet som trasat sönder di^Gg under barndomen ^CJag behöver inte ^Galla mörka stunder, ^Cmen det som finns i tan^Gkarna när du gråter tys^Ct då vill jag känna

^DDu vet att jag s^Ger precis vem du är C Em D G Em Am G C (F Em) Am D Alla dina fel, och det är det finaste, det finaste, det finaste jag vet, oh

^GDet ligger något i det du ^Csäger, att vi har hittat något ^Gsant men inte äger varann ^CJag ska låta vinden ^Gföra bort dig långt här ifrån ^COm du vill ska jag ^Ghjälpa dig att glömma, men^C hur ska det hända

^DDu vet att jag s^Ger precis vem du är C Em D G Em Am G C (F Em) Am D Alla dina fel, och det är det finaste, det finaste, det finaste jag vet, oh

^GHur kan du gå nu om vi funnit en sanning i allting som hände oss innan vi träffade varandra

Du vet att jag ^Gser precis vem du är C Am D G Em Am G C (F Em) Am D Alla dina fel och det är det finaste, det finaste, det finaste jag vet Du vet att jag ^Gser precis vem du är C (F Em) Am D G Em Am G C (F Em) Am D Alla dina fel och det är det finaste, det finaste, det finaste jag vet, oh

^G(Det finaste, det finaste, det finaste jag v^Cet) ^G(Du är det finaste, det finaste, det finaste jag ^Cvet) ^G(Du är det finaste, det finaste, det finaste jag ^Dvet)