Evert Taube - Ballad om briggen blue bird av hull

Det var ^AmBlue Bird av Hull, det var ^E7Blue Bird, en brigg, som med ^Amsviktande st^E7umpar stod ^Ampå Över Soten i s^Gnöstorm med ne^Cdisad ^Dmrigg, själva ^G7julafton sjuttiot^E7vå. Surra sv^Dmensken till ^Amrors! Han kan dr^E7eja en spak, ropar sk^G7epparn, - All right boys, lös a^Cv! ^E7 Och Karl ^AmStranne fran Smögen blev ^Dmsurrad till ro^E7rs på Blue ^AmBird, som var^E7 dömd att bli^Am vrak.

Han fick ^AmHållö fyrs blänk, fast av ^E7snöglopp och stänk, han stod ^Amhalvblind - han ^E7fick den i ^Amlo, och i lä där låg S^Gmögen, hans h^Cem, där hans ^Dmmor just fått ^G7brevet från Middlesbo^Crough. - Nå, vad^Dm säger du ^AmKarl, går hon ^E7klar? - Nej, kapten! Vi får ^G7blossa, för här är det ^Cslut!^E7 Vi har ^AmHållö om styrbord och ^Dmbrott strax i ^E7lä! - Ut med ^Amankarna! ^E7Båtarna ^Amut!

Men hon ^Amred inte opp. Och hon ^E7fick ett par brott, som tog ^Ambåten de ^E7hade gjort ^Amklar. - Jag tror nog sa Karl ^GStranne, att ^Cfar min g^Dmått ut, emot ^G7oss. Jag litar på f^Car! - Båt i ^Dmlä! Båt i ^Amlä! Det är ^E7far - Det är vi! Det är ^G7far min från Smögen! Ha^Cllå!^E7 - Båt i ^Amlä! sjöng han ut, di är ^Dmhär! Jumpa^E7 i alle ^Amman - I blir b^E7ärgade d^Amå!

Det var S^Amtranne, den äldre, en ^E7viking, en örn, som på ^Amjulafton ^E7sjuttio^Amtvå tog sitt renade br^Gännvin ur vi^Cnskåpets h^Dmörn till att b^G7juda de skeppsbrutna ^Cpå. - Hur var ^Dmnamnet på s^Amkutan, han sp^E7orde och slog nio s^G7upar i spetsiga g^Clas^E7. - Briggen ^AmBlue Bird! - Det tionde ^Dmglaset han t^E7og och han ^Amslog det i ^E7golvet i ^Amkras!

- Sa ni ^AmBlue Bird, kapten, briggen ^E7Blue Bird av Hull? Gud i ^Amhimlen! var ^E7är då min ^Amson? Var är pojken, ka^Gpten? För vår f^Crälsares s^Dmkull! Det blev ^G7dödstyst bland männen i ^Cvrån.

Gubben St^Amranne tog sakta sydv^E7ästen utav. - Spara m^Amodern, kap^E7ten, denna kv^Amäll! Nämn ej namnet på br^Giggen som har ^Cgått i ^Dmkvav, nämn ej B^G7lue Bird av Hull, är Ni s^Cnäll! Och kap^Dmtenen steg u^Ampp. Han var g^E7rå, han var tärd, stormen t^G7jöt, knappt man hörde hans ^Cord,^E7 när han s^Amade med skälvande ^Dmröst till sin ^E7värd: - Karl stod s^Amurrad och g^E7lömdes ombord...