Autoscroll
1 Column 
Text size
Transpose 0
Capo: 2 Tuning:
[Verse 1]
AmPersonliga Person satt en Dmmorgon vid frukostE7bordet E7Läste i morgonAmbladet att det sDmenaste lustE7mordet E7bjöd på en mängd pikAmanta detaljer: DmMördar'n hade använt E7vissa attiraljer Amdessa nämndes i Dmbladet E7och det var ju Ambra det!
[Verse 2]
AmPersonliga Persons fru och Dmhans vidriga E7dotter de E7sutto i sina Amsärkar ännu och Dmsina papiljoE7tter E7Person såg på dem med Amföga sympati och Dmi sitt stilla sinne E7tänkte Person: "Tvi!" Amfast han ingenting Dmsade - E7och det var ju Ambra det!
[Verse 3]
AmPersonliga Person far med Dmbussen som alla E7andra. I E7överrock och med Amhandskar och hatt låter Dmhan sina tankar E7vandra. E7Och tankarna far precAmis som dom vill och Dmingen hade kunnat E7gissa sig till Amvad slags tankar han Dmhade - E7och det var ju Ambra det!
[Verse 4]
AmPersonliga Person far mot Dmhemmet per tunnelE7bana. En E7trettiosjua brännAmvin har han Dmmed sig av gammal E7vana. Sen E7spöar han sin fru med Amdunder och med brak och Dmsomnar som ett svin och E7vaknar som ett vrak. AmMen se, roligt det Dmvar det E7och det var ju Ambra det!
[Verse 5]
AmPersonliga Person står i teleDmfonkataE7logen. Och E7om du de rätta Amsiffrorna slår så Dmsvarar han glad i E7hågen: E7"-Ja-visst finns det många AmPersöner, men DmPersonliga Person E7finns det bara en! AmOch det råkar va' Dmjag det E7och det var ju Ambra det!