Bjorn Rosenstrom - Johanna och sven

Han torkar ^Em svetten ur sin ^D panna och säger vad ^Em skönt det var Jo^Dhanna, vad ^C skönt det var att ^D äntligen få komma ^G in [H7] Hon drar ^Em fingrarna genom ^D håret och sen ^Em torkar hon sig på ^D låret och ^C skrattar så - Jag ^D trodde aldrig att det ^G skulle gå!

Nej ^Am det blev lite ^C svettigt idag, ^G det blev lite ^D smutsigt idag, ^Am men Johanna ^C jobbade bra med att ^G rycka och ^D dra ^Am Själv körde han med ^C metodik, ^G satsade lite mera ^D på teknik Men ^Am hur dom än gjorde gjorde ^C dom det bra - det var en underbar ^D dag

Han hade ^Em varit i sitt ^D ässe när han ^Em grävde fram en ^D bjässe och sa min ^C lilla tant har du ^D nånsin sett en sån gi^Ggant' [H7] Med sitt ^Em ögonmått hon ^D mätte, nej nåt i ^Em hästväg var denna ^D jätte, hon sa: ^C Du är inte sann - jag ^D korar den till all time ^G number one

^Am Upplyft av Jo^Channas ord hade han ^G lagt den på deras ve^Drandabord och sa den ^Am här är till dig, tacka ^C inte nej, det är en ^G gåva från ^D mig ^Am Hon gick fram, tog den ^C i sin hand och sa: Jag ^G trodde man fick åka till ett ^D annat land ^Am för att hitta en sån här ^C stor och fet, en sån här digni^Dtet

Johanna och ^G Sven, två pensio^Cnärer från ^D Floda som ^G hela dan stått och ^Em grävt i sitt potatis^Cland, ja si ^D det var en ^G pärs, nu får dom i min ^C själ vara ^D goda, konsta^Gtera Sven och ^Em sen tog han sig en ^C sup, men Jo^Dhanna sa ^C huuamej, jag ^D tar mig en kopp ^G kaffe! ^{C G D} (G]