Bjorn Afzelius - Odyssevs
Autoscroll
1 Column
Text size
Transpose 0
Jag har Dkuskat genom landet hundra Ggånger upp och ner,
snart har jag Asett varenda mätbar fläDck av Sverige.
Höga Kusten gör mej lyrisk,G Oviksfjällen gör mej stum,
och IndalsÃA¤lven gör mej gråtmDild in i märgen.
Det är eGtt härligt land vDi bor i!
Det äGr kargt och det Där vilt,
och underGstundom är dDet vackert som Aen dröm.
Men jag har Daldrig sett nÃ?G?t vackrare Aän du, min Dälskade.
Jag har Ddruckit hembränd akvavit mGed jägarna i norr
tills dess jag Atrodde deras gräsliDga historier.
Och jag har pimplat grogg med fiskarna som Ggår på Öresund;
Jag blev sÃA¥ full så jag får nog aDldrig gå ombord igen.
NyröGkt sik är b?D?¤st på Ulvön,
porsen Gskall man göDra själv;
Jag har Gprovat varje Dsmak och varje Adryck.
Men jag har Daldrig smakat Gnåt så gotAt som du, minD älskade.
Jag har Dframfört mina drapor fleGra tusen gånger om,
snart har jag Asett varannan vuxen svensk i Dögonen.
Jag har trampat varje tilja, jag har Gstått på varje scen,
en lyckad Aafton kan det bli rena fÃD¶rbrödringen.
Svensken Gär en dystDer jävel,
men han Gbär pÃ?D? nåt stort;
Han kan ta Gi och för dDet mesta äAr han stolt.
Men jag har Daldrig sett nÃ?G?t stoltare Aän du, minD älskade.
Jag reser Dutomlands ibland för attG behålla mitt förstånd,
och för aAtt känna att jag faktiskt haDr passioner.
Då far jag ner till Sydeuropa föGr att njuta på café
av Nya AGardets anarkistiska visDioner.
Byr?G?¥kraten i mDin skalle
han fÃ?G?r sitt i detDta land,
sinnligGheten den fÃ?D?r sitt nånA annanstans.
Men jag har Daldrig känt Gen sinnlighet sAom din, min ÃD¤lskade.
Jag har Dlovat gröna skogar, jag hGar också lovat guld,
och ett par Astycken har jag lovat evig troDhet.
Och jag har känt att det var sant, men näGr jag ställs inför ett svek
så blir jAag hemsk, då vill jag skåDda hjärteblodet.
Vill du Gresa vid min Dsida
sÃG¥ kostar det Den del,
men det Ã?D?r futtigt jämfÃG¶rt med vadA det kan ge.
Det är inDte lite jag viGll lova dejA i kväll, minD älskade!