Rikard Wolff - Amsterdam

vid en ^Amkaj i amsterdam Sjunger ^Emsjömän en sång om det ^Fhav som en gång blev en ^Efrihetens dröm vid en ^Amkaj i amsterdam slocknar ^Emsjömän var natt vid ett v^Dm7ågskvalp som m^E7att vaggar^Am oron till sömns i en ^Ckaj i amsterdam har en s^E7jöman just dött full å ^Amarg såg han rött och slogs ^E7ner i sitt rus i en ^Fkaj i amsterdam har en ^Emsjöman just fötts födslo^Dm7skriket har ^E7mötts av ett ^Amgrymt gryningsljus vid en ^Amkaj i amsterdam går en ^Emsjöman i land slår sig ^Fner på en krog och kan ^Ealdrig få nog han är ^Ammorsk han är man han har ^Empengar minsann månen k^Fan han ta ^E7ner till sitt ^Amglädje kvarter han vill ^Cha mera fisk han vill ^E7ha mera vin hans ^Amaptit är frisk munne^E7n är ett stort flin han ^Frusig och svälld han är ^Emrapande mätt och hans ^Dm7gylf glipar ^E7lätt vid en ^Ambuk som har svält vid en ^Amkaj i amsterdam tar en ^Emsjöman sin chans i en ^Fgungande dans glädjens ^Edathrarians (?) han har ^Amglömt melodin men han ^Emskrålar i ett hes av ^Fwhisky och ^E7vin våt av ^Amkätja och svett och han ^Cdansar sig trött dansar ^E7kropp i mot kropp till d^Amess dragspelet nött av sitt ^E7gnissel ger upp fasten d^Fansen är slut varar ^Emändå hans stånd med sitt f^Dm7nask drar han^E7 ut i en ^Amnatt som är blond vid en ^Amkaj i amsterdam tar en ^Emsjöman en sup glaset ^Fär aldrig djupt han tar ^Efler supar till dricker ^Amkvinnorna till alla ^Emfnask i amsterdam alla ^Fhoror i var ^E7hamn som har ^Amlegat i hams famn som har ^Csåld sina kroppar sina ^E7drömmar sitt hopp för ett ^Ampar sketna spänn till t^E7usentals män när sen hans ^Fflaska är tom strilar ^Empisset som hans gråt över ^Dm7henne som ^E7svek på ett ^Amlivs ynkedom

allt det ^Amhopp som kom i skam vid en ^Emkaj i amster^Dmdam^{E7 Am}