Autoscroll
1 Column 
Text size
Transpose 0
Paul Paljett – Guenerina (capo fret 1) Vers 1
SAmal är grändeF#mn där du nu gårBm, tysta steg på sEolvarma stenar. NAågonstans enF#m klocka som slår,Bm ord och tankar tidEen förenar. DDu hör skratt,F#m ser barnenE leka. SBmkrattar med, men ändåD du tvekar. AVem kan tro Enånting som man Daldrig Asett.
Refräng
ADin sång Guenerina, den F#mekar bland bergen. Och lyfter motD himlen, skBmuggan utav frihEeten. Men sjung AGuenerina, långt ute p?F#m? bergen. Och fångar dinD sång ocBmh ger dig den tEillbaks igen.
Vers 2
AOch du skyndar F#mframåt igen,Bm mot det löfte klEockorna gett dig. ADrömmar liggerF#m framför dig änBm, som du drömt närE ingen har sett dig. DVem kan ana F#mtårar påE kinden, när Bmdu böjt ditt huvudD för vinden. AVem kan höra Eord som du aldrDig saAgt.
Refräng
ADin sång Guenerina, den F#mekar bland bergen. Och lyfter motD himlen, skBmuggan utav frihEeten. Men sjung AGuenerina, långt ute p?F#m? bergen. Och fångar dinD sång ocBmh ger dig den tEillbaks igen.
Stick
BmJag fångar sången, ocAh håller sen kvar. Och Bmsjung den sedan i allting Adu gör. Och då föBmr första gången F#mdu kanske hDar, nått att leEva för.
Refräng
ADin sång Guenerina, den F#mekar bland bergen. Och lyfter motD himlen, skBmuggan utav frihEeten. Men sjung AGuenerina, långt ute p?F#m? bergen. Och fångar dinD sång ocBmh ger dig den tEillbaks igen.