Niklas Strömstedt - Sista morgonen
Autoscroll
1 Column
Text size
Transpose 0
AmDu kom till mig
våren var som vackrast
när duDm kom till mig
om jag vetat det jag vet nu
när du Ffanns hos mig
nu Emär detAm försent.
AmFörälskade
satt vi på balkongen
och Dmberusade
vi delade en flaska till
och Fälskade
varaEmndra till Amsömns.
När vi Fvaknade
var rummet ljust
Dmgatan utanför
var lika Gfull
av liv och rörelse somAm jag.
Och i en Fsäng på tredje våningen drack Dmvi te
med mjölk och honung.
Du Ghade en gitarr och jag
E7spelade du dansade.
Den Amsommaren
vi åkte ut på Lidingö
och Dmhem igen
vi körde på en fågel
och Fbegravde den
nånEm stans vid enAm sjö.
NärBm hösten kom
sa du att nu känns det
som det Embörjar om
men jag var bara tyst och tom
när Ghösten kom
och Asommaren Bmdog.
Men det Ghänder att jag går förEmbi huset som du
bodde i
Det Ahänder att jag ser dig
då ochBm då
Vi Gtrodde att vi fattade,
Emblundade och skrattade
ATog allting vi kunde få,
F#undrar vad vi tänkte på.
Den Bmmorgonen
Jag såg dig där i fönstret sista
Emmorgonen det hände nått på natten
och påG morgonen
var Aallting föBmrbi.