Jill Johnson - Karleken ar

^DHär, i den stilla ^Agryningen Kan jag k?^Bm?nna, allting a^Gndas, i^Agen Dom tunga m^Dolnen, drev iväg med ^Avindarna Inga t?^Bm?rar, ifrån ^Ghimlen, blir till r^Aegn ^EmVi, hör orden i en s^Cång, som

^EmNu, i lugnet efter sto^Arm En ängel flög ^Dförbi Mot hi^Gmmelen så ^Afri Men hon l?^D?mnade sitt le^Gende, ^Em på vår j^Aord Som en sol som värmer ^Doss Som ett hi^Gmmelskt stjärne^Abloss Så vi kan bet^Drakta livets sk^Geende, ^Em med en ^Atro ^GKärleken ^Där

^DOch när natten s^Aänker sig Är vi t^Bmrygga i va^Grandras ande^Atag En vi^Emnd, som smyger sig hit ^Cin, bär en doft utav vilda ros^Aor

En ängel flög ^Dförbi Mot hi^Gmmelen så ^Afri Men hon l?^D?mnade sitt le^Gende, ^Em på vår j^Aord Som en sol som värmer ^Doss Som ett hi^Gmmelskt stjärne^Abloss Så vi kan bet^Drakta livets sk^Geende, ^Em med en ^Atro ^GKärleken ^Där ^{G D Bm}Oohh^E...^Bm Aahh^Eh... ^EmOhh ^A

En ängel flög ^Dförbi Mot hi^Gmmelen så ^Afri Men hon l?^D?mnade sitt le^Gende, ^Em på vår j^Aord Som en sol som värmer ^Doss Som ett hi^Gmmelskt stjärne^Abloss Så vi kan bet^Drakta livets sk^Geende, ^Em med en ^Atro ^GKärleken ^Där