Dia Psalma - Balladen om lilla elsa

^AmDet var ^Een liten ^Cflick^Ga som en ^Cdag i ^Eskön^Ama maj, ^Amskulle gå och^E hämt^Ca vat^Gten, ^Cmen hon va^Er lit^Ame skraj. ^AmHade hört dom vuxna^Dm tala^Am om,^Dm vem som^Am bodde nere i^G ån. ^AmHon ville inte ^Dmgå men, ^Fhon vågade inte ^Esäga^Am ifrån

^AmNär hon^E kom fram till^C ån ^Ghörde hon d^Cen vack^Erast^Ame musik, ^Amhon ställde^E sig att^C lyss^Gna, i^Cngen ^Eton var den andra^Am lik. ^AmMåste bara ^Dmsmyga ^Amfram och se vem^Dm musika^Amnten ^Gvar, ^Amden människa som^Dm hanterar felan ^Fså måst^Ee va und^Amerbar.

^FElse blev bara å^Ctta år ^DmHon är död nu^Am, som ni nog förstår ^FElse blev bara å^Ctta år ^DmHon kommer aldrig ^Emmera att v^Amakna

^AmDär ne^Ere vid ^Cvattnet ^Gsatt en ^Cpojke,^E ung och^Am grann. ^AmHan sa: K^Eom hit l^Cilla flicka s^Gå vi ^Cfår^E hälsa p^Amå varann. ^AmEn våt arm k^Dmring en l^Amiten hals,^Dm sen båda^Am två f?^G?rsvann, ^Amoch den lilla fl^Dmickan, ^Fman sedan ^Ealdrig ^Amfann.

^FElse blev bara å^Ctta år ^DmHon är död nu^Am, som ni nog förstår ^FElse blev bara å^Ctta år ^DmHon kommer aldrig ^Emmera att v^Amakna